Vad händer i dansband och under granen?
Först hör jag det i radio, en morgon i bilen på väg till jobbet. Programmet, som jag tror heter Kulturnytt, har ett kort inslag om en pjäs på Göteborgs stadsteater. Frasen landar men jag släpper den direkt eftersom jag är säker på att jag missuppfattat den.
Några dagar senare läser jag om pjäsen i en tidning, även där används samma fras om den. Det är tydligt att jag inte missuppfattat, och när jag kollar på teaterns hemsida ser jag att även där marknadsförs pjäsen med samma fras.
”En fröjdefull jul handlar om en en grupp människor som samlas för att fira jul och vill att det ska bli trevligare än förra året.” Redan där börjar man ju undra, exakt hur otrevligt var det förra året? Nästa del i beskrivningen får mig verkligen att undra ”men de fuskar i sällskapsspel, förstör klappar, dricker för mycket alkohol och förför varandra under granen”. Delen om sällskapsspel, klappar och sprit verkar väldigt Norénskt. Ett djupt smärtsamt grävande i vårt julfirande. Men det där med ”förför varandra under julgranen” tyder närmast på att det är en springa-i-dörrar-sängkammarfars med mycket akrobatisk kroppskomik i försöken till förförelse under granen.
Trots att kombinationen ordrik analyserande dialog i kombination med hoptrasslade kroppar under en alltmer svajande gran hoppar jag över En fröjdefull jul, det är för långt till Göteborg…..
Istället släntrar jag nerför gatan till stadens egen teater. Även där ges en julpjäs eller den utspelar sig i juletid i alla fall och därmed är det bra. Som tur är finns inte en julgran i sikte…..
Det är inte mycket jag kan om dansband men jag får under kvällens lopp veta en del. Just det här dansbandet har av ett speciellt skäl tre sångerskor istället för en som brukligt är. Åtminstone en av sångerskorna har precis som i många andra band fått en glödhet mikrofon som hela tiden måste greppas och nästan släppas. Jag har alltid undrat varför inte alla mikrofoner som används kan vara greppvänligt avkylda. Däremot har ingen av de tre den så dansbands-sångerska-typiska mikrofonlösa handen som hänger och svajar i brösthöjd likt en förlamad hartass.
Kvällens pjäs innehåller mycket musik, Noréns djuplodande analysdialog har skalats ner till korta, rappa texter. Tack för det, det är ju trots allt lördag och jag är ute efter att roa mig. De tre damerna och för all del även någon av herrarna i bandet sjunger alldeles utmärkt och däremellan ges mig en massa kunskap om dansband, livet och annat jag inte kände till tidigare.
Varför det hänger trosor på en gitarrhals är exempel på kunskap jag inte haft tidigare men inte heller vetat att jag saknat.
Annat jag nu vet är:
Att en termos inte nödvändigtvis innehåller kaffe eller högst troligt innehåller något helt annat.
Att en peruk inte är tillräckligt. Frågan är istället, hur många kan man ha ovanpå ett eget långt och tjockt hår?
Att barn idag är så fula att föräldrar gör bäst i att photoshoppa sina telningar innan bilder på dem kan visas upp.
Att man kan ha en fast adress som alltid är i rörelse. Instrumenten mår dock inte så bra av att ständigt förvaras i sådana hem.
Att om man är ful och singel ska man, enligt en av medlemmarna i det dansband som denna kväll spelar, satsa på att börja spela i ett dansband. Då löser sig allt….
Att bandet inte når framgång och berömmelse förrän basisten byter till ett fem-strängat instrument.
Att man kan bli lurad i mörker och därmed leva i villfarelse en stor del av livet.
Att paradiset kan vara Flen, Malung, Luleå, Katrineholm, Grytgöl, var som helst eller kanske till och med den lilla staden där teatern finns.
Att det i varje band finns minst en slempropp vars mest utmärkande drag är allt annat än ödmjukhet.
Att allt slutar lyckligt - tror jag….
En kväll som gav mig viss bildning om tidigare okänt ämne. Lite konstigt är det dock att jag glatt sjunger med i varje låt och dessutom kan texten. Kan det vara möjligt att Joharifönstrets okända fält blottades? Varken jag eller någon annan kände till att jag hade en dansbandsmusik-gen.
Och hemma tar jag en titt på granen och konstaterar att de enda som slåss om utrymmet under grenarna är enorma mängder nedfallna barr och alla dammråttor som av okänd anledning flyttat dit.